The Future Fire nr 32

Detta är det första nummer jag läser av detta magasin som i år firar 10 år. Som så många andra små litterära tidskrifter drivs även denna av ett gäng eldsjälar uppenbarligen utan någon massiv ekonomisk backning i ryggen vilket å andra sidan gör dem fria och oberoende. Först ut av novellerna är 'An Invisible Tide' av Jo Thomas som utspelar sig vid den walesiska kusten efter att en dödlig algblomning utarmat samhällena där, fiske är förbjudet och att ge sig ut på sjön kräver numera andningsmasker vilket också dödat turistindustrin. Sekvenser från två av karaktärernas, Po-Ka och Alan, barndom varvas med handling i nutid där de båda valt väldigt olika liv men av en slump sammanförs igen. Jag vill inte ge några spoilers men jag tycker det är en rätt stark berättelse på många plan och språket är flödande med bra dialog. 'Disconnected' heter nästa, ganska korta, text av Vanessa Fogg. Den är skriven i andra person vilket jag ofta tycker känns lite krystat och så även här. Den hade vunnit på ett första- eller tredjepersonsperspektiv. Det är mycket high-tech i denna novell som beskriver en utopisk dystopi vilket så klart är en motsägelse. Jag tycker ändå det är en bra beskrivning. Samhället verkar än mer segregerat i de som har och de som inget har än nu men samtidigt finns en otroligt avancerad bioteknologi som kan lösa många problem med sjukdomar och brister hos människan. Huvudpersonen jobbar med att utveckla denna teknologi liksom också hennes syster gjort tidigare men för henne slutade det med att hennes kropp inte klarade de "neuromods" hon behövde för att kunna jobba i de virtuella miljöer där teknologin utvecklas. Hon strippas ner till en "vanlig" människa, utan artificiella boosters i sin kropp men verkar dock tillfreds med det, hon försvinner från släkt och vänner till ett isolerat samhälle utan högteknologi och hävdar att världen är inne på fel spår. Novellen är väldigt mycket tekniskt språk och inte så mycket handling och slutet känns lite snopet.

'Tessa' av Edward Ashton är en ännu kortare text som berättar om två skeppsbrutna astronauter som tappat kontrollen över sin farkost. De driver i det inre av solsystemet, inte långt från jorden, men tillräckligt långt för att vara utom räddning vilket Tessa inser och förbereder sig att ta sitt liv. Allie, som haft en kärleksrelation med Tessa, upplever inte att, de åtta veckor syre de har kvar, är någon katastrof. Hen är tvärtom, trots de dystra framtidsutsikterna, närmast lycklig över att få spendera sin sista tid i livet tillsammans med Tessa som hen har starka känslor för fortfarande. Det är en kort men tät novell, sorglig, men mycket bra skriven.

'Trigger Point' är en novell av C A Hawksmoor och efter att ha läst en intervju med henne förstod jag att den ingick i ett världsbygge där staden Babel står i centrum. En galen stad som egentligen är en oljerigg från början. I denna dystopi är det storföretagen som härskar över det som finns kvar av världen som fallit i bitar lite varstans. Zenith Fisher är, eller var, en slags privat legosoldat i PsiSecurity-styrkan men efter ett uppdrag som gått snett och slutat med hennes kollega Zahirs död av underliga orsaker, antagligen sabotage, är hon på dekis och säljer sig själv som slagskämpe. Hon bor ihop med Caelum Fernandez som är en så kallad V6, en modifierad människa med nanoteknik i kroppen. Företaget PsiKinetics har som affärsidé att ta sexåriga barn och bygga om dem till cyborger. Handlingen är något svår att förstå här och där, eller också var det bara jag, men stämningen är stark och karaktärerna intressanta, inte minst Zahirs gamla vapen som kommunicerar med Fisher. Eller är det bara röster hon hör? Sabotaget legostyrkan råkade ut för verkar peka mot en av PsiKinetics egna anställda och Fisher och Caelum tar sig in i företagets byggnad och konfronterar till slut henne. Bra novell som sagt men den känns ibland som ett utdrag ur en novell. 'After the New Dawn' är en liten skräckfylld sak av Joseph Tomaras som berättas ur ett barns perspektiv och hon lever i ett framtida samhälle med gravt fascistoida drag. Beskrivningen av livet där är minst sagt skrämmande. Sist ut en rätt sorglig fantasynovell, 'Rustsong' av Sean R Robinson, där en familj faller samman. Även i denna fantasyvärld verkar världen gått i kras.

Bakgrunden är dystopisk i de flesta av novellerna men den tar aldrig överhanden eller blir predikande. I centrum av berättelserna står ändå karaktärerna.

http://futurefire.net/2015.32/index.html

14 sep 2015