Stadens väsen

Stadens väsen heter en ny antologi från Catoblepas förlag redigerad av Jonny Berg som vill visa upp genren urban fantasy. Till och med den grafiska utformningen säger det. Genren kan vara lite svår att definiera vilket Stefan Ekman tar upp i sitt förord men han vill mena att det är en genre på egna ben, ingen subgenre till fantasy. Om något vill betecknas urban fantasy är det för mig mycket brett och besläktat med det som kallas new weird men jag skulle lika gärna se beteckningen fantastik som täcker in alla dessa genrer och fler och dessutom öppnar för genreöverskridande litteratur. Hursomhelst, samlingen rivstartar med 'Opaltornet kallar', en actionfylld historia från Hans Olsson där staden Linköping och dess historia spelar en stor roll. Från hans novellsamling 'Främling Inkräktare' känns stilen igen, flödande språk, stort driv och trovärdiga karaktärer. Ingen språklig virtuositet men medryckande och han väjer inte för starka scener, tonen är seriös. Utanförskap på olika sätt är en viktig ingrediens i urban fantasy och så även här. Där huvudpersonen i denna novell inte riktigt vet vem eller vad hon är så är huvudkaraktärerna i Andrea Grave-Müllers 'Unnhild' helt på det klara med sina identiteter som troll, häxor, valkyrior och gudar. Här ges inga förklaringar utan vi förutsätts ta till oss världsbygget via berättelsen och det fungerar mer än väl. Tonen i denna är mer humoristisk och vi kastas in i ett Göteborg där den nordiska mytologin och gamla myter är i högsta grad levande. Det är nästan lite rörande när moderna troll har tappat kunskapen om bergtagning och häxor frambesvärjer formler som ska dämpa oro och stress inför tentaperioder. Det är lätt att känna för karaktärerna och intrigen är tydlig.

'Offerkällan' heter Saga Torstenssons bidrag, en historia med glimten i ögat och språkligt sett mycket bra. Tonen är lite lätt absurd och skruvad och novellens tema är lika mycket upplevelsen av att inte riktigt höra till, att känna sig lite avvikande från majoriteten som mysteriet med hålet i marken vid den gamla offerkällan i Asarum där offer givits till gudarna i den nordiska mytologin i årtusenden, en sed som ännu ej upphört i nutid. Och vem är den mystiske nye tiggaren i centrum vars språk låter som fornnordiska?

Onödigt tillkrånglad känns intrigen i Annelie Wahlströms 'Kiruna'. Jag fick intrycket av ett väl genomtänkt världsbygge som hade mått bra av ett längre format. Det blir lite för mycket info om olika råfolk och fraktioner av alver som inte hade behövts för en novell men väl för en roman. Historien kretsar kring gruvan i Kirunavaara som, likt andra gruvor, har sitt gruvrå som styr över den. Det finns många trådar men huvudspåret är att ett annat gruvrå utmanat om styret av Kiruna-gruvan. Hyfsad språkbehandling trots denna iver att trycka in lite för mycket intrig på för få sidor.

Borås är nästa spelplats och novellen 'Den rosa tråden' av Katarina Emgård är en vildsint historia, mycket rolig, och självklart har textil en huvudroll eftersom vi är där vi är. Sandra hittar en rosa tråd i en låda med konkursutförsålda saker efter Algots, den kända textilindustrin som lade ner på åttiotalet. Den visar sig vara smått magisk och svarar upp mot Sandra och Lindas behov av att säga hit men inte längre. De är stolta unga kvinnor som inte vill ta någon skit längre, varken från fördomsfulla hyresvärdar eller unga killar och med hjälp av den rosa tråden drar de ut på hämndturné förklädda som allt från snögubbar till Jesus. Det blir våldsamt och blodigt men alltid med glimten i ögat och språkligt sett habilt. En skön in your face-historia.

Bitterljuv är ett ord som kan passa om novellen 'Visor vid vattnet' av Lupina Ojala. Meiia är en vattenvarelse av en nästan utdöd art som hos människorna hittar musiken som hon förädlar och förgyller Örebro med. Meiias ursprung är i haven men hon har hittat sin plats på jorden i Hjälmaren. Hon känns som en ung varelse trots att hon bott i Hjälmaren i århundraden och har en gedigen kunskap om hur man obemärkt kan ta sig in och ut ur Örebro slott. Det blir rörande och vackert, novellen hittar en särskild stämning som för mig kändes just bitterljuv.

Restads sjukhus utanför Vänersborg var på sin tid en av Sveriges största psykiatriska klinik. Emma, retad och mobbad i skolan, ser något på den anonyma begravningsplatsen där vid en skolutflykt. Något som ingen annan ser. Hennes far var inte mänsklig utan en av de olika väsen som nu även börjar återta Vänersborgstrakten efter att Dalsland avfolkats. Här är utstöttheten främst som tema och det är starkt beskrivet hur man som offer för mobbning kan känna sig. Novellen hör till de mer mörka i samlingen även om den svarta humorn är rikt förekommande. Det hon sett på begravningsplatsen leder henne till en redogörelse av en intagen på Restad i början av nittonhundratalet som beskriver ett parallellt Vänersborg, 'Skymningsstaden'. Stefan Högberg lyckas skapa en creepy stämning med sin historia och språkligt sett är det mycket bra med en extra krydda i form av en mer nutida historia mellan styckena från Emmas tonårstid.

I Oskar Källners 'Stockholms drottning' är inte stadens väsen något halvt osynligt och något som lever i skymundan, här har man tagit över hela stan sedan jorden attackerats från rymden av De Formlösa. Mytiska väsen har dykt upp över hela världen och i vår del i form av alver, älvor, alfer, drakar, nissar och troll. Barriärer runt de enklaver de övernaturliga tagit över skyddar mot attacker. Hittills. Människorna verkar ha fått släppa kontroll och styrning av samhällena och lever innanför barriärerna på nåder av drak-oligarkerna. Det är detaljrikt och kul att följa Beth och hennes drak-kulting Pug på specialuppdrag för draken Shavarax utanför barriären i söderort vilket blir dramatiskt och en del i den stora uppgörelsen mellan drakklanerna, mycket maffiainspirerat. Mycket bra miljöskildringar, Dramaten som gladiator-arena, underjorden under Södermalm som dvärgarnas marknad och i Björns trädgård dansar älvorna.

Alexandra Neros novell 'Svärdet och källan' är som en ångande, doftande naturalistisk installation komplett med levande statyer. Den är kort och intensiv med väldigt mustigt språk, ibland på gränsen till att spåra ur men den håller sig hela tiden på rälsen. Iris drömmer i försommarens syréndoftande ljusa nätter något märkligt och erinrar sig även sin mormors ord. Det utvecklar sig till en slags upprättelse eller hämnd för Skövdes skyddshelgon S:ta Helena.

Tiden är andra världskriget, platsen Uppsala i Mattias Lönnebos 'Uriels amulett' där Gustav Klein flyr från ett Nazityskland med en mystisk amulett han hittat i de rykande ruinerna av en synagoga i Berlin. Att SS höll på med ockultism är känt och här får vi möta en SS-officer som dragit det hela till sin spets. Jag hade lite svårt att förstå vissa av huvudpersonens handlingar men i stort är det en välskriven skräcknovell, lite gotisk nästan.

Lova Lovén avslutar antologin med sin 'Samvarta' som är en av de längre novellerna i samlingen. Jag gillar strukturen där historien får utveckla sig i rätt takt och vi lär känna karaktärerna innan allt stegras. Väl genomförd språkligt. Vi möter tre tjejer som studerar i Uppsala men de är inga normala kvinnor, två av dem kan man beteckna som skogsrå och en som huldra. Sedan är det deras antagonist Samvarta som är en mantikora, en människoätande varelse ur persisk folktro med lejonkropp, människoansikte och skorpionstjärt, no less! Händelseutvecklingen är inte förutsägbar och har några oväntade vändningar.

En mycket bra antologi tycker jag, jämn kvalitet på novellerna som i hög grad låter berättelsen utveckla världsbygget utan för mycket info-dumpande. Det slog mig hur mycket urban fantasy har gemensamt med viss serie-litteratur, kanske speciellt från Marvel-universat där hjältarna ofta är utstötta individer som kanske inte alltid är helt igenom godhjärtade. Skillnaden är ju att där har oftast hjälten fått sina unika egenskaper via vetenskapen, medvetet eller via en olycka, medan i urban fantasy är oftast karaktärerna av en speciell art från födsel och ohejdad vana. Röda trådar i denna samling är att de flesta drar material ur folktro men att även mytologi, och då nästan uteslutande nordisk, tar stor plats.

Det är glädjande att de små fantastik-förlagen producerar antologier, det känns som en livsnerv för oss fantastik-fans att samlas kring och ett sätt att utveckla den svenska fantastiken.

Stadens väsen / Redaktör: Jonny Berg - Utgivning: 2016 | ISBN: 978-91-88183-01-9 | Catoblepas förlag

5 apr 2016