Minnen av en sång av Patrik Centerwall

Efter en fin vinjett kallad Det stora avskedet kastas vi som kontrast in i det tidiga nittiotalets Göteborg där två något bedagade musikjournalister lever rockliv och en av dem får en smärre chock under en konsert med bandet Dockan lever. I novellen Minnet av en sång ser Johan något på scenen, en anomali i mänsklig gestalt, och försöker sedan gå till botten med det. Vi får flashbacks till Paris 68 där revolutionsglöden pyr bland studenterna. Annars rör vi oss mest i Göteborgsmiljö och får en slags orientering om barer och svartklubbar runt 1992. Jag tycker inte novellen lyfter och ibland känns den som första kapitlet på en roman. Språket blir ibland lite väl gatulikt och omoget. Jag saknar också lite mer förklaring till varför kvinnan på scenen blivit vad hon blivit även om man rätt snart anar vad hon är och hur hon livnär sig. Det blir lite konventionell vampyrhistoria över novellen.

Sverige, nära framtid (eller möjligen parallellt universum) och statens kontrollbehov har nu anpassats till tidens förhärskande värderingar som resulterat i att alla som inte vill bli bötfällda (eller utvisad om man är utrikesfödd) måste hålla sig till de svenska traditionerna såsom julbord, Kalle Anka kl 15 på teve på julafton och Grevinnan och Betjänten på nyårsafton. Som många av novellerna är denna skriven i första person och vi hör denna från den erfarna, men numera av samvetskval plågade, kulturkontrollanten. Ska hon våga bli rebell och bryta mot reglerna? Klassisk dystopi klädd i svart humor. Kulturkontrollanterna.

I Andersson är berättaren en äkta ängel. Här finns många dråpliga scener och liksom nästan alla av novellerna i samlingen är det fantastik i vardagen, mycket effektfullt. Novellen är välskriven och mycket bra utförd liksom nästa, Nattligt besök, som även den är en mycket humoristisk novell med rappt och flödande språk om hur ens alter ego skulle kunna ställa till det ordentligt i tillvaron givet vissa förutsättningar. Bra och roligt skriven dialog.

En skräckis i vardagen är Snart börjar det skymma och den drabbade är en dam på äldreboendet. Handlingen är en klassisk varulvshistoria där det brutala möter vardagen ungefär som de två föregående novellerna. Mycket bra. Vilket jag tyvärr inte kan säga om De som vann, en efter-epidemin-story som inte övertygar och får ett rätt abrupt slut. Liksom Minnet av en sång känns den lite som ett första kapitel i något längre verk.

Lite ovanlig för samlingen, på så sätt att den är skriven i tredje person, men icke desto mindre mycket stark, är Sommarminnen. Här har den mörka undertonen fått komma upp till ytan och flöda över. Huvudpersonen ser tillbaka på sin familjesituation som bröt samman i hans barndom och han plågas av skuld och vi möter två tragiska föräldraöden. Novellen berör på ett mycket direkt sätt.

I Nattligt besök, är berättarjaget ett annat fantastiskt väsen, nämligen ett spöke, och ett med stark passion. Klassisk öppning med kärnfamiljen som flyttar in i ett påstått hemsökt hus. Även denna har mörka och allvarliga undertoner och blir rätt brutal. Bra framförd traditionell skräckhistoria.

Lätt förutsägbar är den korta Mot ett fjärran mål men den har ett bra språk liksom finalnovellen En sista kram som är en novell jag yttrade mig om i en recension av antologin Maskinblod 2 där den faktiskt också var finalnovell. Jag säger nu som då att det är en finstämd bitterljuv historia som griper och berör. Mycket vacker.

Patrik Centerwall kan sina fantastikgrepp och använder de mycket snyggt i en svensk vardag vilket gör berättelserna extra effektfulla. Han skriver bäst och mest övertygande i första person. Det är ofta svart humor med mörkare undertoner. Det är en varierad och gedigen novellsamling.

 

Minnen av en sång / Patrik Centerwall - Utgivning: 2016 | ISBN: 978-91-982518-5-2 | Undrentide

26 feb 2017