Maskinblod 1

Första installationen av denna antologiserie (bra initiativ!) tyckte jag var bra om än lite ojämn. För mig var det några av novellerna som var mycket bra och stack ut direkt medan resten inte kändes så inspirerande eller tankeväckande. Återkommer om vilka. Först lite andra reflexioner och Oskar Källner som öppnar antologin får mig att direkt associera till en fascinerande roman skriven av Christopher Priest, The Inverted World. Jag vet inte om Oskar läst den men det finns en hel del paralleller. Det är en bra idé och bra framförd och jag hade säkert tyckt den var riktigt originell om inte Chris Priest hade spökat i mitt bakhuvud. Novellen Rymden är rund av Börje Crona har jag säkert läst någon gång på åttiotalet när hans novellsamling med samma namn kom ut på Delta förlag men jag hade inget minne av den. Den här novellen känns malplacerad här. Den är av den putslustiga, ordvitsande, studentikosa sorten och jag förstår inte storheten i den som gör att den platsar. Rolig skröna men intetsägande. Det finns lite försök till samhällskritik men det försvinner i spexandet. Och nu till texterna jag tyckte var riktigt bra.

Författardrömmar av Patrik Centerwall är en väldigt rolig och bra levererad novell om repression och önskan att skriva. Love Kölles Där, fast ändå inte har bra språk, som brukligt är från honom, och en mycket förtätad stämning. Monstrets gud av Saga Torstensson är en suggestiv, sorglig historia skriven i pjäsform och det funkar väldigt bra här. Sorgens flykt av Helena Nyblom är poetisk och vacker men samtidigt brutal och modigt skriven på artonhundratalssvenska. Och sist men inte minst levererar K G Johansson ännu en mycket bra skriven och originell novell kallad Änglarna av kvicksilver och kristall. K G har ett flödande språk och lyckas som vanligt göra sig förstådd trots en invecklad och komplex idé.

Totalt sett en bra samling. Ser fram emot tvåan som är i antågande.

10 mar 2014