John Varleys Eight Worlds

Eight Worlds är ett sanslöst väl uttänkt världsbygge som rymmer ett antal noveller och en roman, alla skrivna under en ganska koncentrerad period under andra halvan av sjuttiotalet och början på åttiotalet.

2050 kom invasionen. Knappt någon nu levande människa har sett utomjordingarna som antas vara invånare från en gasplanet vars primära syfte med att besöka vårt solsystem var att hjälpa de intelligenta varelser som (kanske) bebor Jupiter. Deras sekundära syfte var att befria de intelligenta varelserna på jorden, enligt dessa aliens valar, späckhuggare och delfiner, från mänskligheten. Tio miljarder människor dör, främst av svält, då dessa aliens jämnar våra samhällen med marken och gör allt till gräsmatta. Men allt det här får vi veta först i romanen Ophiuchi Hotline från 1977. I de noveller som föregick den får vi inte veta så mycket mer än att jorden numera är off-limits för mänskligheten som bebor resten av solsystemet, Jupiter undantagen. Jag tycker i stort sett allt är otroligt bra skrivet och dessutom originellt, fortfarande i viss mån.

Novellerna är fristående med egna karaktärer, så när som på ett par med samma huvudkaraktär, och utspelar sig verkligen över hela solsystemet; som några exempel har vi simmande i kvicksilvergölar på Merkurius (Retrograde Summer) över ädelstenshajk i Venus öknar (In the Bowl), tonårsuppror på Månen (Picnic on Nearside), människoliv i vakuum runt Saturnus (Gotta Sing, Gotta Dance och Equinoctial), drömliv inuti Pluto (Good-Bye Robinson Crusoe) och kärlek och drama ända ute i Oort-molnet (The Black Hole Passes och Lollipop and the Tar Baby). Novellerna håller hög kvalitet idémässigt, språkmässigt och intrigmässigt. Varley tar upp mänskliga relationer i alla former, kärleks-, familje- och relationen individ - auktoritet/stat. De äger en långtgående frispråkighet vad gäller sociala konventioner, till exempel är könsbyten norm och anses vara en del av den mänskliga nyfikenheten och allmänbildande. Det finns inte längre några konstruerade moraliska restriktioner, religionen är till exempel förpassad till sagorna där den hör hemma, för olika typer av sexuella relationer som alla sker i en avslappnad och naturlig form. Berättelserna är laddade med frågeställningar kring vårt mänskliga väsen, inte minst vår jakt på odödlighet som manifesteras i en idé om minnes-inspelning för att användas i mänskliga kloner.

Tekniska och sociala innovationer kryddas också i övermått i och med att andra, också osedda, aliens oavbrutet sänder, från någonstans i stjärnbilden Ormbäraren (Ophiuchus), en dataström genom utkanten av vårt solsystem. Flödet är till största delen obegripligt för oss men en liten del är ovärderliga blueprints för tekniska gadgets och vetenskapliga upptäckter. Just detta fenomen, the Ophiuchi Hotline, fokuseras förstås på i romanen med samma namn där Varley får utrymme att expandera alla sina idéer som förekommer i novellerna. Här skingras också mysteriet varför mänskligheten fått alla dessa gåvor till skänks. En hysteriskt rolig First Contact-sekvens förekommer på slutet men annars gör det långa formatet att Varleys allvarligare klangbottnen, vilken novellernas lättsamma ton tidigare dolt till viss del, nu får komma fram. Jag tycker romanen är stark men novellerna känns ändå mer nyskapande men troligen tack vare att alla idéer redan introducerats där innan de dyker upp i romanen. En röd tråd i romanen, och även i de flesta novellerna, är människans jakt på odödlighet och livets förgänglighet. Här i romanen drar verkligen Varley kloning och personlighetsinspelning till sin yttersta spets.

Jag vill framhålla den underbara novellen Equinoctial där den mest fantastiska mänskliga kolonin i Eight Worlds beskrivs. I Saturnus ringsystem lever människorna i symbios med sin Symb. En Symb är ett slags varelse som är vilande vid födseln och endast vid beröring med en människa får fullt medvetande. Symben gör fotosyntes och skyddar människan från strålning och annat ogästvänligt under livsfärden genom rymden runt Saturnus. Symben fullständigt omsluter sin människa in- och utvärtes så till den grad att människan inte ens behöver andas. Vårt par, Parameter-Solstice, är också karaktärer i Ophiuchi Hotline men här berättas om Parameters liv i symbios med en tidigare partner-Symb, Equinox. Det är mycket mänskligt trots det bokstavligt utomjordiska sätt paren lever på. Det blir mycket gripande, spännande och väldigt sexigt. Det finns en helt fantastiskt vacker scen där Parameter-Solstice idkar symbiotiskt sex.

Som en parallellvärld till Eight Worlds lever Varleys senare romaner Steel Beach och Golden Globe, och det har ryktats länge om att en tredje del, Iron Town Blues, ska vara på gång men Varley har fortsatt ge ut andra romaner, men har nu själv på sin blogg detta att säga: http://varley.net/nonfiction/news/irontown-blues/ Vi hoppas på 2017 nu. En tredje del skulle fullborda en så kallad "Metal Trilogy" och är mer än välkommen. De två publicerade romanerna i trilogin är också fullmatade med stämning som känns igen från Eight Worlds-berättelserna.

2 maj 2017